Fyra ämnen – prov och bedömningsstöd

Skolverket har beslutat vilka  universitet och högskolor som skall konstruera de nationella proven och de nationella bedömningsstöden. Här nedan presenterar de olika provkonstruktörerna sig och anger kontaktuppgifter.

Geografi:

Kursplanen i geografi (Lgr 11) är uppbyggd utifrån fyra delsyften som tillsammans svarar på frågan varför eleverna ska läsa geografi i skolan. Syftet med undervisningen i ämnet geografi är att utveckla; elevens vardagskunskaper, kunskaper om vetenskapliga fakta i kombination med ett värdeinnehåll, förmågor och färdigheter att tillämpa geografiska teorier, metoder, modeller samt utbildning för hållbar utveckling.

Kursplanens fyra förmågor, som undervisningen i ämnet geografi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla, möter upp mot var sitt delsyfte. Exempelvis svarar förmågan att ”utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen” mot syftet att utveckla elevens vardagskunskaper. Urvalet av det centrala innehållet har grupperats under rubrikerna Livsmiljöer, Geografins metoder, begrepp och arbetssätt samt Miljö, människor och hållbarhetsfrågor.

Skolämnet geografi är ett sammanhållet ämne och i kursplanen vävs det natur- och kulturgeografiska innehållet samman. Kursplanens skrivningar lägger stor vikt vid att undervisningen ska ge eleven förutsättningar att arbeta tvärvetenskapligt, inta ett pluralistiskt förhållningssätt samt tillämpa olika metoder för att observera, identifiera, kategorisera och analysera händelser och förändringar i omvärlden och genom dessa kunskaper kunna bidra till hållbar utveckling.

Ämnesproven i geografi utgår från de fyra förmågorna som i sin tur uttrycks i kunskapskraven vilka ger möjlighet att bedöma nivån på de kunskaper som eleven har utvecklat via undervisningen.

Vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet, pågår ett intressant arbete med att utveckla nationella ämnesprov i geografi för åk 9 och och de nationella bedömningsstöden för åk 6. Proven och bedömningsstöden arbetas fram i samarbete med lärare, elever, ämnesteoretiker, ämnesdidaktiker och forskare. Utvecklingsarbetet innefattar även analys och rapportering av provresultat.

Välkomna att besöka vår hemsida!

Lena Molin
Projektledare
Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier
Uppsala universitet

E-mail: lena.molin@edu.uu.se

Historia:

Målet är att utveckla elevers historiemedvetande

Kursplanen i historia i Lgr 11 har det övergripande målet att utveckla elevernas historiemedvetande genom tre samverkande förmågor.- kunskap om historia, kunskap om hur historia skapas och kunskap om hur historia används. För att göra detta betonas även en fjärde förmåga – att använda historiska begrepp.

Historiemedvetande innebär att vi försöker orientera oss i och förstå nuet med hjälp av tolkningar av det förflutna, för att kunna förhålla oss till och ha en handlingsberedskap inför framtiden. Våra behov av orientering bestämmer vilka frågor vi ställer till det förflutna för att kunna förstå nuet. Det innebär att de förmågor som kursplanen vill utveckla hos elever på olika sätt utvecklar deras historiemedvetande. Ämnesproven i historia utgår från de kunskapskrav som ska ge möjlighet att bedöma hur dessa kursplanens förmågor utvecklats.

Kunskap om historia liksom kunskap om hur historia skapas ger eleven större möjligheter att göra kvalificerade tolkningar av det förflutna. Vad var det som hände? Hur påverkar det oss idag? Hur vet vi det? Finns det andra sätt att se det på? Den typen av uppgifter är kopplade till kunskap om historia och hur den skapas. Men lika viktigt är det att förstå varför vi vänder oss till det förflutna. Vad i nuet är det som vi vill förstå genom att försöka tolka det förflutna? Varför vill vi förstå det nu? Vad kommer olika tolkningar av det förflutna att få för konsekvenser i nuet och för framtiden? Det innebär kunskap om hur historia används, av individer och i samhället och uppgifter för att pröva den förmågan. För att utveckla dessa tre förmågor behöver elever använda historiska begrepp. Att kunna använda begrepp som källor och tolkning, kontinuitet och förändring, orsaker och konsekvenser, det är den fjärde förmågan som proven kommer att göra det möjligt att bedöma.

Välkommen att besöka hemsidan för historia åk 9: Malmö högskola

Välkommen att besöka hemsidan för historia åk 6 :Karlstad universitet

Fredrik Alvén, Projektledare
Nationella ämnesprov i historia åk 9
Institutionen för Individ och samhälle
Malmö Högskola

fredrik.alven@mah.se

Joakim Wendell, Projektledare
Nationella bedömningsstöd i historia åk 6
Avdelningen för politiska och historiska studier
Karlstad universitet

joakim.wendell@kau.se

Religionskunskap:

Ämnet religionskunskap har i Lgr11 ett centralt innehåll som byggs kring religioner och andra livsåskådningar, religion och samhälle, identitet och livsfrågor och etik. De här fyra rubrikerna signalerar att ämnet, precis som tidigare, ger utrymme för studier i såväl ett samhälls- som ett individperspektiv.

Liksom tidigare representerar också begreppen religion, etik och livsfrågor centrala dimensioner i ämnet.
Samtidigt ger kursplanen en tydlig struktur för det delvis nya innehåll som faller under de här begreppen. När det gäller religionsdimensionen framhålls både teologiska föreställningar och den levda religionen. I etiken skrivs ett analytiskt förhållningssätt fram, vilket kommer till uttryck bland annat i begreppskunskap och i ett fokus på etiska modeller. När det handlar om livsfrågor, som på många sätt knyter an till etiken, lyfts frågor om identitet i relation till exempelvis kärlek och sexualitet in i blickfånget. För både etikens och livsfrågornas del kan dessutom nämnas de dygdetiska perspektiv som i den nya kursplanen skrivs fram. Sådana perspektiv sätter fokus på frågor som rör ett gott liv och ett gott samhälle, frågor som är grundläggande för att reflektera över och diskutera etik och livsfrågor.

Religionskunskapens centrala innehåll erbjuder rika möjligheter att utveckla en intressant och för eleverna angelägen undervisning som kan förankra kunskap och bidra till en vidgad syn på existentiella frågor. Men detta innehåll ställer också stora krav på undervisande lärare – som ju också har att genomföra bedömning med utgångspunkt i den nya kursplanens kunskapskrav. Det handlar om spännande utmaningar som kräver både kunskap och engagemang.

Välkomna att besöka vår hemsida!

Projektledare Kristoffer Larsson (åk9), Lisbeth Mårdstedt (åk 6), Göteborgs Universitet

Nationella ämnesprov i religionskunskap åk 9 och nationellt bedömningsstöd i åk 6
Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Göteborgs universitet

kristoffer.larsson@gu.se

lisbeth.mardstedt@gu.se

Samhällskunskap:

I Lgr11 är ämnet samhällskunskaps inriktning mot ett brett samhällsvetenskapligt analyserande ämne förstärkt. Ämnets uppbyggnad med inslag från flera universitetsämnena är också tydliga. Kravet på att eleverna skall kunna väva samman ämneskunskaper med ett analyserande och resonerande angreppssätt är väl uttryckt i kunskapskraven. Ämnet är brett, intressant och helt nödvändigt för att förstå vår komplexa vardag. Att få hjälpa eleverna in i denna värld, och utveckla deras förmågor att se samhället är en ynnest för oss samhällskunskapslärare. Det ställer dock stora krav vad det gäller att kunna bedöma elevernas prestationer i kunskapskravens anda.

Välkomna att besöka vår hemsida!

Arne Löfstedt, Projektledare Sh, samordnare mellan universiteten
Nationella ämnesprov i samhällskunskap åk 9 och nationellt bedömningsstöd i åk 6
Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Göteborgs universitet

arne.lofstedt@gu.se