Vanliga frågor till ansvariga och provkonstruktörerna:
(Denna sida kommer att uppdateras )
Under den tid vi genomfört proven så har de olika universiteten och högskolorna fått frågor från skolorna. De vanligaste av dessa samlar vi på denna sida. Svaren bygger på autentiska frågor, och kan därför ibland vara relativt specifikt riktade, men kan ändå ses som prov på generaliserade diskussioner.
2013 genomfördes ett nationellt ämnesprov för första gången inom So-ämnena, dvs geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provet hade därför en status av en så kallad utprövningsomgång.
Det innebar att läraren inte behöver beakta elevens resultat på det nationella ämnesprovet vid betygssättningen våren 2013.
Läraren fick dock använda provresultatet som stöd vid betygssättning.
Från och med våren 2014 ska elevens resultat på det nationella ämnesprovet även användas som stöd för betygssättning i slutbetyget i årskurs 9. Detta innebär också att proven vt 2014 omfattas av sekretess. För åk 6 till 2017 och för åk 9 till 2020. Betänk detta vid hantering och vid diskussion av proven.
Resultaten på proven ska rapporteras in till SCB samt till de universitet och högskolor som på uppdrag av Skolverket konstruerar proven.
Alla tidigare nationella prov har också varit underkastade sekretesslagstiftning (undantaget således So- och No6-proven 2013). Sekretessen är för att tillförsäkra likvärdighet mellan landets elever. Under provtiden är den självklar, men vissa uppgifter återvänds bland annat för att åstadkomma långsiktig stabilitet mellan åren, andra uppgifter återvänds för att se utveckling mellan år osv. Det är således av yttersta vikt att alla deltagande lärare, elever och övrig personal som kommer i kontakt med proven visar respekt för sekretessen. Inte minst genom sociala medier så kan annars information spridas på ett sätt som motverkar elevernas lika möjligheter vid de olika provtillfällena.
Skolorna får besked om vilket ämne man tilldelas cirka två veckor i förväg vad gäller alla ämnesproven inom So åk 6 och 9.
Detta gäller också ämnesproven inom No åk 6 (biologi, fysik eller kemi).
För ämnesprovet inom No för åk 9 så måste skolorna få reda på det tidigare, därför att det finns ett laborativt delprov där skolorna eventuellt måste skaffa materiel till, och det materialet är olika beroende på vilket av No-ämnena man tilldelas. Därav undantaget.
Proven 2013 var endast sekretessbelagda till 18 juni 2013. Därför kan de nu ligga här, tillsammans med provrapporterna. Proven 2014 kommer i princip att ha frågor av liknande format men vissa prov prövar andra förmågor eller delkunskapskrav. För att ändå uppdatera informationen har vi lagt ut några exempelfrågor från provet 2014, se under "Ladda ner".
Ingen enskild fråga i de nationella proven underlättar i sig betygsättningen. Proven är konstruerade för att de som helhet skall kunna vara ett stöd vid betygsättningen. Det är först när man sammanställer hela provresultatet man skulle kunna använda sig av resultatet som stöd vid betygsättning. Vår erfarenhet är att det mycket sällan är så att en enskild uppgift, oavsett om det är en enskild uppgift i ett läxförhör, prov eller nationellt prov, har en sådan stor betydelse att det påverkar betyget.
Elevens betyg bör vara en bedömning som varje lärare gör utifrån elevens alla prestationer där de nationella proven utgör en del.
Kunskapskraven i de olika so-ämnena åk 6 och 9 beskriver ofta olika nivåer av resonemang. Ett sätt att hantera detta är att enbart ge större öppna skriftliga uppgifter.
Problemet blir då på provnivå minst två:
1. För att täcka många innehållsområden, och för att man på ett reliabelt sätt skall kunna uttala sig om elevernas prestationer på ett helt prov, så skulle uppgifterna behöva vara flera. Men många öppna större skrivuppgifter tar tid, och kan längre ta tid att genomföra för eleverna och längre tid att bedöma för lärarna.
2. Skrivtunga uppgifter gynnar vissa och missgynnar andra elever.
Delproven är därför konstruerade med flera olika uppgiftsformat: öppna frågor där det krävs längre svar, halvöppna frågor där uppgiften är mer riktad eller inriktad mot ett visst svar, olika former av strukturerade svarsformat: flervalsfrågor, lucktester (fylla i saknade begrepp), matchningsuppgifter m.m.
Uppgifterna skall tillsammans ge en bra bild av elevens kunskaper inom delar av ett kunskapskrav, samtidigt som de tidsmässigt är möjliga för eleven att utföra och läraren att bedöma.
De nationella proven är inga "examensprov". De utgör stöd för betygssättning.
Ämnesproven i utprövningsomgången 2013 och även de betygsstödjande proven from 2014 prövar således inte "allt". Det skulle inte vara möjligt.
De olika ämnesproven har gjort något olika urval ur det centrala innehållet och ur delar av kunskapskraven.
Kunskapskraven inom So-ämnena är - till skillnad mot t.ex. No-ämnenas kursplaner - ganska olika. Urvalet har gjort med hänsyn till ämnesmässiga diskussioner. Till respektive ämnesprov som skolorna tilldelas finns lärarinformation och bedömningsanvisningar där detta framgår.
Genom proven och uppgifterna ges eleverna möjlighet att visa belägg för kunskaper motsvarande kunskapskravens olika nivåer.
I häftet "Bedömningsanvisningar," som lärarna får bryta efter provets genomförande, ges instruktioner för hur man som lärare som genomfört ett ämnesprov räknar fram ett provbetyg grundat på vilka belägg elevsvaret visat. I princip följer ämnesproven inom geografi, historia, religionskunskap, och samhällskunskap hur ämnesprovet inom No 9 (biologi, kemi eller fysik för årskurs 9) gjort under flera år.
Detta innebär att provbetyget grundar sig på tre komponenter: Det totala antalet belägg som elevsvaren visat, hur stort antal av dessa som återfinns på högre nivåer inom kunskapskraven, och hur väl spridda dessa är över kunskapskraven.